Plantera potatis i väldränerad jord från mitten av april till mitten av maj i södra Sverige, senare längre norrut, när jordtemperaturen är minst 8 grader. Lägg sättpotatisen 10–15 cm djupt med minst 30 cm mellan varje knöl och ungefär 70 cm mellan raderna. Förgro gärna potatisen några veckor innan plantering, så kommer blasten upp snabbare och du kan börja skörda tidigare.
Förgro sättpotatisen innan du planterar
Både groddar och rötter hinner utvecklas bättre om sättpotatisen får förgro sig innan den hamnar i jorden. Ställ potatisen ljust och svalt, gärna i en äggkartong där varje knöl står för sig, tre till fem veckor innan du tänkt plantera. Groddarna ska bli korta och gröna, inte långa och vita, vilket händer om potatisen står för mörkt. Har du inte hunnit förgro sättpotatisen fungerar plantering direkt också, men skörden kommer några veckor senare. Att förgro potatis kostar bara några minuters arbete och ger ett rejält försprång oavsett om du odlar på friland eller i hink.
När ska du sätta potatis – och när är jorden redo?
I södra Sverige är det dags att sätta potatis från mitten av april, i mellersta delarna av landet räknar du med senare i april eller början av maj. I Norrland väntar du oftast till slutet av maj eller in i juni, eftersom jorden behöver hinna bli tillräckligt varm och frostrisken behöver ha passerat. En enkel tumregel: jorden ska hålla minst 8°C (minst 8 grader) innan du planterar, annars riskerar knölarna att ruttna i stället för att gro. Vill du ha egen färskpotatis till midsommar väljer du tidiga sorter och planterar så tidigt säsongen tillåter, gärna med fiberduk redo att skydda blasten en kall natt.
Plantering: rätt djup och avstånd mellan varje sättpotatis
Lägg sättpotatisen 10–15 cm djupt i luckrad, väldränerad jord med groddarna uppåt. Håll minst 30 cm mellan varje sättpotatis i raden och cirka 70 cm mellan raderna, så får plantorna plats att utvecklas och du kommer åt att kupa senare. Blanda gärna ner organiskt material eller välbrunnen gödsel i jorden innan plantering: gödsla måttligt, för potatis vill visserligen ha näringsrik jord, men för mycket kväve ger frodig blast på bekostnad av knölarna under jord. Ligger sättpotatisen kvar för grunt i trädgårdslandet hinner ljuset in till knölarna och de blir gröna, så täck ordentligt redan från start.
Vattna och kupa potatisen under odlingssäsongen
Vattna regelbundet och håll jorden lätt fuktig, särskilt när blomningen närmar sig och knölarna växer till som mest, men undvik att jorden blir dyblöt. Vattna hellre rejält och mer sällan än lite varje dag, då torkar inte ytjorden ut mellan tillfällena. Så snart blasten har kommit upp 15–20 cm kupar du: dra upp jord runt plantan så att bara toppen av bladverket sticker upp. Upprepa kupningen en eller ett par gånger till under säsongen, och kupa gärna upp mer jord varje gång blasten vuxit till sig ytterligare. Kupningen ger plantan mer jord att utveckla knölar i, minskar risken för bladmögel eftersom bladverket torkar snabbare efter regn, och håller potatisen skyddad från ljus, vilket annars gör knölarna gröna och olämpliga att äta.
Odla potatis i pallkrage eller hink
Har du inget odlingsland fungerar potatis lika bra i pallkrage eller stor hink med hål borrade i botten. Fyll med 10 cm jord, lägg i sättpotatisen och fyll på med mer jord i takt med att blasten växer, exakt samma princip som kupning på friland fast i behållare. Fördelen med hink eller pallkrage är att du kan flytta odlingen till en ljus, skyddad plats och skörda tidigare, eftersom jorden i en mindre behållare värms upp snabbare på våren än friland.
Välja sort: tidiga och sena sorter, nu eller senare i säsongen
Det finns gott om potatissorter att välja mellan, och valet styr både när du kan skörda och hur bra potatisen håller i förvaring. Tidiga och sena sorter fyller olika syften i trädgårdslandet: tidiga sorter ger färskpotatis redan på försommaren men håller kort tid, medan sena sorter tar längre tid att mogna och i stället belönar dig med potatis som klarar lagring hela vintern. Planterar du både tidiga och sena sorter samma vår får du färskpotatis tidigt och lagringspotatis senare, från samma trädgårdsland.
Potatis till midsommar – så lyckas du med tidig skörd
Vill du ha egen färskpotatis till midsommar väljer du en tidig sort, förgror sättpotatisen ordentligt och planterar så tidigt säsongen tillåter, gärna i hink eller pallkrage som går att flytta in vid kyla. Tidiga sorter är redo för skörd redan 10–12 veckor efter plantering. Räkna bakåt från midsommar och du ser att plantering behöver ske i god tid under april för att hinna klart, och ha fiberduk till hands om en sen nattfrost är på väg.
Skörda potatis: så vet du att det är dags
Tidiga sorter går att skörda som färskpotatis 10–12 veckor efter plantering, ofta strax efter att plantan har blommat: gräv försiktigt upp en planta för att kontrollera storleken innan du tar upp resten. Vill du i stället ha potatis som håller längre i förvaring, alltså lagringspotatis av sena sorter, väntar du tills blasten har vissnat ner helt. Det tjockare skalet som då hunnit bildas gör att potatisen klarar lagring betydligt bättre. Gräv försiktigt upp knölarna med en grep eller för hand, låt dem torka upp någon timme i skuggan innan du borstar bort jorden.
Lagra potatis efter skörd – så håller den längst
Skörda potatis från din egen odling i torrt väder om du kan, så slipper du extra fukt i lagret. Låt knölarna torka upp ordentligt innan du lägger undan dem svalt, mörkt och lufttigt, gärna i papperspåsar eller trälådor i stället för plast som håller kvar fukt och påskyndar röta. Sortera bort skadade eller sjuka potatisar innan lagring: en enda rötskadad knöl kan sprida sig till hela lådan. Rätt förvarad håller sen lagringspotatis sig fin långt in på vintern.
Fler vanliga problem vid potatisodling
Bladmögel är den vanligaste sjukdomen och gynnas av fuktigt, varmt väder. Kupning som håller bladverket torrare efter regn minskar risken för bladmögel tydligt, och du kan även välja mer motståndskraftiga sorter. Ogräs konkurrerar om näring och vatten, så rensa bort det löpande de första veckorna innan blasten själv skuggar ut det mesta. Gröna potatisar uppstår när knölar legat för nära ytan och exponerats för ljus: kupa i tid så håller du dem täckta. Se också till att inte odla potatis på samma plats i trädgårdslandet år efter år, eftersom sjukdomar i jorden annars byggs upp och ökar risken för dålig skörd.
Fler odlingsguider i köksträdgården: plantera vitlök fungerar enligt samma princip med förgroning och rätt planteringsdjup, och vill du bredda odlingen bortom grönsakslandet finns steg för steg-guiden till att plantera äppelträd. Samma förgroningsteknik som för potatis går för övrigt igen om du planterar dahlia: knölarna ställs ljust och svalt innan de får gå ut i jorden.
Vanliga frågor om att plantera potatis
När ska man plantera potatis? I södra Sverige planterar du potatis från mitten av april till mitten av maj, när jordtemperaturen är minst 8 grader. I Norrland och andra kallare delar av landet väntar du till slutet av maj eller början av juni, när frostrisken är över.
Hur djupt ska man lägga sättpotatis? Lägg sättpotatisen 10–15 cm djupt i väldränerad jord. För tidig potatis i pallkrage eller hink räcker det med cirka 10 cm, eftersom du ändå kupar upp mer jord runt plantan när blasten växer.
Hur långt mellanrum ska det vara mellan potatisplantorna? Räkna med minst 30 cm mellan varje sättpotatis och ungefär 70 cm mellan raderna. Då får blasten plats att växa och du kan kupa upp jord runt plantorna utan att skada grannplantan.
Varför ska man förgro sättpotatisen? Förgroning ger potatisen ett försprång innan den ens kommer i jorden. Sättpotatisen får utveckla korta, gröna groddar ljust och svalt i till exempel en äggkartong, vilket ger tidigare blomning och tidigare skörd, framför allt viktigt om du vill ha färskpotatis till midsommar.
Hur vet jag att potatisen är klar att skörda? Tidiga sorter är redo för skörd 10–12 veckor efter plantering, ofta när plantan börjar blomma. Vill du ha lagringspotatis väntar du i stället tills blasten har vissnat ner helt, då har skalet hunnit bli tjockare och potatisen håller längre i förvaring.
