Att bygga en egen kompost kräver inte mycket: fyra sidor av obehandlat virke, ett par verktyg och en plats i halvskugga på tomten. Komposten byggs som en öppen låda utan botten, fylls med en blandning av trädgårdsavfall och köksavfall, och ger efter några månader näringsrik jord tillbaka till rabatter och odlingsland.
Den här guiden går igenom material, mått och byggsteg, samt hur du fyller och sköter komposten så att den fungerar året runt.
Varför bygga en egen kompost
En egen kompost tar hand om gräsklipp, löv, kvistar och matrester som annars hade slängts, och förvandlar avfallet till näringsrik jord på plats i trädgården. Du slipper köra trädgårdsavfall till återvinningen, och kompostjorden går rakt ner i rabatter, pallkragar och krukor utan tillsatt konstgödsel. Maskar och mikroorganismer sköter jobbet, du behöver bara ge dem rätt förutsättningar.
Trädgårdskompost eller varmkompost – så väljer du rätt komposttyp
En öppen trädgårdskompost av brädor eller nät är enklast att bygga och passar de flesta trädgårdar. Den är billig, kräver minimalt underhåll, men går långsammare eftersom värmen inte hålls kvar lika bra.
En varmkompost är isolerad, ofta i plast eller med tilläggsisolerade väggar, och håller en jämnare, högre temperatur. Det gör att nedbrytningen går snabbare och att du kan kompostera året runt även i kallare klimat. Nackdelen är högre kostnad och mindre volym än en hemmabyggd trädgårdskompost.
Vill du bara ta hand om trädgårdens gräsklipp och löv räcker en öppen trädgårdskompost gott. Ska du också kompostera köksavfall året runt är en varmkompost ett bättre val.
Så väljer du placering
Ställ komposten direkt på marken, aldrig på asfalt eller betong, så att maskar och mikroorganismer kan ta sig upp underifrån och överskottsvatten kan rinna undan. Ett halvskuggigt läge är idealiskt: full sol torkar ut materialet snabbt, medan komposten i för mycket skugga blir kall och bryts ner långsammare.
Tänk också på avstånd till grannens tomt och till uteplatsen, eftersom en dåligt skött kompost kan lukta. Nära köket eller köksträdgården är praktiskt, så det är enkelt att lägga i matrester och hämta färdig jord.
Material och verktyg du behöver för att bygga komposten
- Obehandlade brädor, till exempel 22 x 95 mm eller liknande dimension, eller färdiga pallkragar som är snabbare att sätta ihop
- Fyra stolpar i hörnen, gärna tryckimpregnerade eftersom de står i markkontakt
- Skruv eller spik, samt skruvdragare eller hammare
- Tumstock och vattenpass för raka, jämna sidor
- Såg om brädorna behöver kapas till rätt längd
Använd obehandlat trä till själva komposten. Ska du samtidigt bygga staket eller andra konstruktioner i trädgården gäller samma val av material, det finns mer om det i guiden om staket i trädgården.
Bygga kompost steg för steg
- Mät upp och märk ut en yta på cirka en kvadratmeter, gärna kvadratisk för enklast montering.
- Sätt fyra stolpar i hörnen, en bit ner i marken så att konstruktionen står stadigt.
- Skruva fast brädorna på tre eller fyra sidor, med några centimeters springa mellan varje bräda för luftgenomströmning. Lämna en sida öppen eller löstagbar om du vill kunna vända materialet enkelt.
- Kontrollera med vattenpass att sidorna är raka och jämna innan du fortsätter.
- Lämna botten öppen mot marken. Det släpper in maskar och mikroorganismer och låter överskottsvatten rinna undan.
- Placera komposten på den plats du valt, i halvskugga och med botten direkt mot jorden.
Har du en helg över och gillar liknande snickeriprojekt finns fler byggsteg att hämta i guiden om att bygga en trälåda till tröjor, som går igenom samma grundteknik med mått och montering.
Vad får du lägga i komposten?
Blanda kväverikt (grönt, blött) material med kolrikt (brunt, torrt) material så att komposten varken blir kompakt och blöt eller torr och långsam.
| Kväverikt (grönt) | Kolrikt (brunt) |
|---|---|
| Gräsklipp | Torra löv |
| Matrester och köksavfall | Kvistar och grenar |
| Färska växtdelar | Kartong och äggkartong |
| Kaffesump | Halm |
Undvik kött, fisk och tillagad mat med fett, eftersom det drar till sig skadedjur och luktar illa. Ogräs med frön eller rotogräs bör också hållas borta, annars sprids det vidare när du sedan gödslar med kompostjorden. Vill du använda den färdiga jorden till odling går resultatet rakt ner i köksträdgården, till exempel när du ska plantera potatis eller förbereda land för vitlök.
Så sköter du komposten och kompostering i vardagen
Vänd i materialet med några veckors mellanrum så att syre kommer ner i hela komposten, det påskyndar nedbrytningen och håller lukten borta. Vattna komposten vid torrt väder, materialet ska kännas fuktigt som en urvriden trasa, aldrig blött eller dammtorrt.
Lägg alltid ett lager grövre material, som kvistar, underst för att luft ska kunna cirkulera. Finfördelat material bryts ner snabbare än stora bitar, så klipp gärna sönder grenar och stjälkar innan de läggs i.
Vanliga problem vid kompostering – tips och lösningar
Komposten luktar illa. Oftast för mycket blött, kväverikt material. Blanda i torrt, kolrikt material som löv eller kartong och vänd om.
Komposten torkar ut. Vattna, och kontrollera att den inte står i full sol hela dagen.
Komposten blir för kompakt. Grövre material saknas i botten och mitten. Blanda i kvistar eller använd en luckringsstav för att lufta.
Inget händer. Nedbrytningen kan gå långsamt vid kyla eller om materialet är för torrt eller för finfördelat utan struktur. Kontrollera fukt och blanda i färskt, kväverikt material för att få fart på processen igen.
Hur lång tid tar det innan komposten är färdig?
En öppen trädgårdskompost ger färdig, mörk och smulig kompostjord efter sex till tolv månader, beroende på material och hur ofta du vänder i den. Sommarhalvåret går snabbast eftersom värme och fukt gynnar mikroorganismerna. En varmkompost med isolerade väggar håller processen igång även under vintern och kan ge färdig jord betydligt snabbare.
När jorden är mörk, luktar av skog och inte längre går att känna igen enskilda bitar är den redo att grävas ner i rabatter eller blandas i planteringsjord.
